Lekrum blir panic room när skjutningar tar över

Rubriken i DN lyder ”Skjutningar nära skolor: Lekrum blir ”panic room” när barn förbereds på våld” – den verklighet som omger barn i Sverige idag. Fyra av tio skjutningar sker nära förskolor och skolor. Även dåd i skolor förekommer allt oftare och personal och elever måste ställa om för vår nya verklighet. Skjutningarna runt om i landet har aldrig varit så många som idag, och uppgörelser inom den organiserade brottsligheten slår hela tiden nya rekord. Man skjuter runt omkring sig utan att bry sig om var man är eller vem som kommer emellan.

DN har utfört en granskning av samtliga skjutningar i Sverige 2017-2021 för att kartlägga hur ofta det skjuts i närheten av förskolor och skolor. Sammanlagt 269 stycken skjutningar har skett inom radien av 150 meter från en förskolas eller skolas besöksadress:
● i Stockholm sker hälften av alla skjutningar, 50 procent, i närheten av barn
● i Västra Götaland är 48 procent, i närheten av barn
● i Skåne 44 procent, i närheten av barn

Våldsspiralen trappas upp mellan gängkriminella samtidigt som åldrarna för gängmedlemmarna sjunker. Då hänsynslösheten trappas upp inväntar gärningsmän allt mer sällan in måltavlor på säkerställd plats utan begår sitt brott vid första bästa tillfälle. Detta resulterar i att många skol- och förskoleområden blir platser för blodiga gänguppgörelser. Eftersom gärningsmännen ofta är unga är det naturligt för dem att röra sig vid platser som skola och fritidshus. Forskare kallar dessa områden för kriminella bekvämlighetszoner, då områdena under kvällstid är rätt ödsliga platser som ingen ”äger”. Även i tätbebodda områden där det vanligtvis sjukt kvälls- och helgtid kan det finnas barn och unga ute som blir vittnen till dåden, eller själva förorsakade.

2015, skolattacken i Trollhättan beskrivs som den värsta hittills. Då tog sig 21-årige Anton Lundin Pettersson in i Kronans skola och dödade en elev, en elevassistent och en lärare med svärd. Trots detta har det fortfarande inte utarbetats några centrala riktlinjer för krisberedskap för landets förskolor och skolor, trots att attacker och attentat i och kring skolmiljöer blir allt vanligare.

Pedagoger, och även barn, har börjat träna inför olika akuta våldssituationer så som en gängskjutning. Personal och barn ska lugnt och samlat samlas i ett rum utan några lågt sittande fönster för att skydda sig när faran är nära.

Maria Björkén till Dagens Nyheter att man får vara kreativ i stunden för att få barnen att hörsamma att de gå in:
– Det går jättebra att locka in dem med frukt. Maria berättar att man sedan länge tränat på att utrymma lokaler, men allteftersom hotbilden runt om har ändrat skepnad har man nu även börjat att träna på att inrymma förskolebarnen i trygga lokaler där man kan barrikera sig tills faran är över. Därav att lekrummet nu utsetts till panic room:
– Det blir en lek för barnen för de kan ju inte föreställa sig en sådan här allvarlig situation. För dem är det en rolig aktivitet som vi gör tillsammans, säger hon.

Skolattentatet i Trollhättan 2015 fick till följd att man introducerade PDV-utbildningar från säkerhetsföretag på förskolor och skolor. PDV betyder pågående dödligt våld, ett våld som kommer att fortsätta tills att gärningsmannen blivit stoppad. PDV är ett polisiärt begrepp och utbildningen består av teori och övningar där man lär sig att fly, hur man ska gömma och som allra sista utväg, lära sig att slåss med de medel man har kring sig. 2017 började även förskolor höra av sig för att utbilda sin personal i PDV-metoden.

Hotbilden mot förskolor består inte bara kriminalitet i närområdet utan kommer även från våldsamma föräldrar som exempelvis har kontaktförbud gentemot sitt barn. Pandemirestriktioner under senare år har även bidragit till att vissa föräldrars beteende mot förskolepersonal eskalerat då de anser att deras rättigheter blivit begränsade.

PDV-utbildning har i huvudsak samma upplägg vid skolor och förskolor. Personalen tränas i att snabbt utvärdera situationen och agera därefter. Prioritet nummer ett för personalen är att först hjälpa sig själva innan de kan hjälpa andra. Skillnaden mellan skolelever och förskolebarn är att små barn inte är med på utbildningen. Personalen får tips om hur de kan leka fram övningar i barngrupper för att samla ihop barnskaran genom lek, exempelvis kurragömma så att barnen springer och gömmer sig.

Utöver PDV-utbildning, vilket är något skolor och förskolor får ansöka om, om de vill träna upp sin personal, finns det inga utarbetade säkerhetsrutiner, förebyggande arbete eller krisberedskap för landets skolor och förskolor. Skolinspektionen har under senaste år börjat att undersöka hur det ser ut i skolor och förskolor i kommunerna för att kunna ta fram kompletterande informationsmaterial som stöd befintligt krismaterial och säkerhetsrutiner, men resultat låter sig fortfarande vänta.

I Stockholm har flera kommunala skolor börjat att använda sig av en så kallad kriskommunikationsapp. Med den kan skolledningen snabbt kalla in skolans krisgrupp, dygnet runt. Appen har olika sorters larm beroende på vilken krissituation som har uppstått, och signalen går igenom mobilens olika ”stör ej”-funktioner. I framtiden är det tänkt att appen även ska finnas på elevers mobiltelefoner. Säkerhetssamordnaren Kim Norman säger till DN att kriskommunikationsappen är ett sätt att öka säkerheten på skolorna:
– Under tidigare skolattacker som exempelvis i Eslöv i somras försökte man kommunicera genom att få igång en lång mejlkedja, men det tar för lång tid och är ineffektivt. Den här tekniken förbättrar säkerhetsmedvetenheten på skolorna och underlättar kommunikationen mellan skolpersonal vid kriser.

Foto: Anders Hansson Foto: Polisen

2021 – Källebergsskolan i Eslöv. En 15-årig pojke går hemifrån. Efter sig lämnar han ett manifest, ett manifest som uttrycker avsky mot bland andra muslimer. I sin väska har han packat ner sin stridsutrustning som består av hjälm, ansiktsskydd och flera vapen. När han kommer till skolan byter han om i ett bås vid fotbollsplanen och gör sig redo att gå till attack. Han hotar personal, knivhugger en lärare i buken med sin 17 centimeter långa kniv som har dubbeleggat blad och hotar lärare och elever med samma kniv samt något som liknar en pistol. Senare under förmiddagen hotar han en polis med samma vapen. Allt detta gör han medan kameran monterad på sin hjälm spelade in händelseförloppet. Pojken har sedan tidigare varit känd av polisen och personal vid kommunen. Hans beteende hade förändrats tiden för attacken och att olika stödinsatser hade satts in. Redan i januari i år upprättades en polisanmälan om hets mot folkgrupp och senare även en anmälan om olaga hot, varpå en polis besökte 15-åringen i hans hem. I somras blev 15-åringen påkommen när han tog med tre kastknivar till skolans område som han dolde i ett hölster på sitt skärp.

Efter attentatet har skolledningen utrett hur evakueringen gått till. Vid händelsen trodde lärare och elever att det var en vanlig brandövning och gick i samlade klungor ut i korridoren där de mötte den beväpnade 15-åringen.

2015 – grundskolan Kronan i stadsdelen Kronogården i Trollhättan. En 21-åring man lämnar sitt hem iklädd svartmålad tysk arméhjälm från andra världskriget, slängkappa och kängor. Ansiktet är vitmålat, kajal runt ögonen och i håret har han glitter. Han lämnar efter sig ett avskedsbrev i hemmet där han skyller sitt kommande dåd på invandring och samhället. I en inkorg i Nederländerna har en man fått ett avsked från den 21-årige mannen som han brukar spela onlinespel tillsammans med, en man 21-åringen kallar för sin ”enda vän i världen”. 21-åringen har bland annat skrivit till onlinevännen: ”Those fucking cops better aim straight, I really don’t want to survive the rampage”. 21-åringen ämnar inte överleva sin attack.

Mannen kör till Kronans skola i Trollhättan, en skola som karaktäriseras av sin invandringstäta lärar- och elevsammansättning. Väl där han söker igenom skolan efter offer men medvetet undviker att göra kvinnor och barn till offer. Sammanlagt skadar 21-åringen två anställda och tre elever, samtliga män. Endast mörkhyade män attackerades. En elevassistent dog på plats, en elev dog på sjukhuset samma dag och en 42-årig lärare avled i sviterna från sina skador sex veckor efter attentatet. 21-åringen åtlöd ej polisens varningar och blev skjuten på plats.

21-åringen, Anton Lundin Pettersson, tog studenten 2013 men behövde snart vända sig till socialtjänsten för ekonomisk hjälp då han inte fick något jobb. När han senare nekades fast anställning efter en utbildning med praktik hos Arbetsförmedlingen början han planera sitt dåd. Utöver detta finns Anton inte i varken polisens eller socialtjänstens register. Han har inte heller sökt någon psykiatrisk vård.

Under själva attentatet och flera timmar efter attacken beskrivs skola och dess område som kaos. Fram tilI händelsen har skolan varit arena för flera skottlossningar och bilbränder har skett i närheten och på skolområdet. Arbetsmiljön beskrivs som undermålig, många nyanlända som inte fått de insatser de behöver mm. Föregående år gick endast 16% av eleverna ut grundskolan vid Kronans skola med fulla betyg. Även skolans ledning och organisation har stått under kritik men enligt skolans rektor hade skolan handlingsplaner för krishantering. Handlingsplanerna kom endast i bruk efter själva dådet.

Attacken i Trollhättan 2015 blev startskottet för omfattande säkerhetsåtgärder på flera skolor runt om i landet kameraövervakning, elektroniska lås och utbildningar till lärare i hur man bemöter pågående dödligt våld är några exempel. Syftet med åtgärderna är att förhindra obehöriga att ta sin in i skolans lokaler – och kunna skydda eleverna ifall skolan ändå skulle bli attackerad. I polisens utvärderingsrapport av händelsen vid skolan Kronan i Trollhättan slår man fast att det är mycket viktigt att ha trygghetsskapande åtgärder på plats. 2016 genomförde exempelvis Rinmangymnasiet den praktiska övning i PDV, där ett företag hyrdes in för att iscensätta en krishändelse med skådespelare, psykologer och knallskott.  

Eskilstuna – man skottskadad vid skola. Platsen är även i nära anslutning med flera förskolor. Larmet kom in till polisen kl 14.52. Inringare berättade att de hört skottlossning, och att en person låg på marken. I samband med skottlossningen har man tagit in alla barn på närliggande förskolor och fritids. Skottlossningen föranledde så kallade inrymningar, där man såg till att alla barn som var ute togs in. Barn som var på väg ut från skolan såg händelsen. Skolchefen Hans Ringström efter skjutningen:
– Har dessvärre tänkt en längre tid att sådant här kan hända. Skottlossningen föranledde så kallade inrymningar, där man såg till att alla barn som var ute togs in.

Hassan Osman berättar att han upplever området som otryggt, och att han och flera andra föräldrar brukar nattvandra tillsammans. Polisen misstänker att han lurades dit för en knarkleverans – och egentligen skulle mördas.

Visättra i Flemingsberg, söder om Stockholm. Polisen fick in larmet vid 20.15-tiden på lördagskvällen. Barnen, som är i förskole- respektive lågstadieåldern, fördes kort efter till sjukhus. Barnen var ute och lekte när de blev skottskadade i benen, men de var inte något mål för de som sköt. Nio personer anhölls för dådet – samtliga skäligen misstänkta för grovt vållande till kroppsskada och vapenbrott. Männen har kopplingar till kriminella nätverk men det är oklart om de har någon relation till barnen. Vid skottlossningen fanns flera mammor med barn och barnvagnar som sprang ifrån platsen för att söka skydd, som även de blev vittnen till dådet.
– Min son är mycket rädd, han såg på allt blod på plats, säger Deniz Erdogan till SVT. Nu pratar han inte.

– Det handlar oftast om unga män, ofta med en diagnos och narkotikaproblem. De är väldigt dåliga på att hantera vapen. De är rädda i situationen. Det gör att risken ökar för att någon annan ska bli drabbad av det, säger Palle Nilsson, biträdande regionpolischef i Stockholm.

Huddinge- 25-årig man mördad med flera skott i huvudet i anslutning till en fotbollsplan där barn spelade fotboll. Larmet nådde polisen på torsdagskvällen strax efter 23-tiden.
– Det var en varm sommarkväll och många människor var ute. När vi kom till platsen anträffade vi en man i 25-årsåldern som blivit skjuten, säger Carina Skagerlind till Dagens Nyheter.

Flera polisenheter och en helikopter är i området och söker efter misstänkta gärningsmän. 25-åringen var en ledargestalt i Flemingsbergsnätverket, och ska nyligen axlat ledarrollen då tidigare makthavare dömts till fängelsestraff. Mordet skedde mitt på skolgården på en grundskola i Flemingsberg. Ett stenkast bort, på andra sidan ett stängsel, spelade ungdomar fotboll när skotten föll. Omkring brottsplasten fanns flera vittnen och ett tumultartat läge uppstod när polisen kom fram vilket ledde till att polis fick mota bort ett flertal personer med batong.

Foto: Izabelle Nordfjell/TT – Foto: Polisen

Polisen, riks. Utsatta områden är geografiskt avgränsade områden med låg socioekonomisk status och där de kriminella har en inverkan på lokalsamhället. En stor del av problematiken kring de grova våldsuppgörelser i form av skjutningar har sin grund i utsatta områden. Dödligt våld vid konflikter i den kriminella miljön sker mer än åtta gånger så ofta i utsatta områden enligt statistik från Brå – brottsförebyggande rådet, relaterat till befolkningens storlek. Polisen delar in de utsatta områdena i tre kategorier:

  • Utsatt område
  • Riskområde
  • Särskilt utsatt område

Dessa områden är extra utsatta för påverkan från vad polisen beskriver som direkta påtryckningar, exempelvis genom hot och utpressning, eller indirekta, som:

  • offentliga våldshandlingar som riskerar att skada tredje man
  • narkotikahandel som bedrivs öppet
  • ett utåtagerande missnöje mot samhället

Som effekt av detta påverkas områdena detta pågår i. De som är boende i områdena upplever otrygghet som effekt gör att folk anmäler färre brott och medverkar i färre rättsprocesser. Det kan dessutom förekomma systematiska hot och våldshandlingar mot vittnen, målsägare och anmälare i området och medvetenheten om det gör människor än mer obenägna att hjälpa till att anmäla brott. I många områden upplever poliser att allmänhetens rädsla för repressalier medför att det ordinarie rättssystemet till viss del sätts ur spel. Barn och unga upplever stark otrygghet och faller ofta in i kriminella mönster själva.

Gängkriminaliteten ökar i vårt samhälle för varje år som går. Skjutningar, knivdåd, stora sammandrabbningar mellan klaner, gäng, släkter och arbetsskrån på öppen gata som inte bara skadar personerna inblandade, utan även de som råkar röra sig på samma ställe. Akuter får stänga från och till när dåd inträffar på grund av hot och små sjuka barn får slussas vidare till andra städer, stundtals flera mil bort. Gängkriminella dåd tynger hårt på polis, sjukvårds och socialtjänstens resurser och tar upp mer och mer tid för handläggare och tjänstemän. Åldern för individer som väljer att gå med i kriminella gäng blir allt yngre . Rekryteringar sker på skolgårdar och fritidsgårdar och hoten från gängen nödgar företag och affärer att stänga då de blir både offer för, och vittnen till knarkförsäljning, stölder, våld och hot.

Så sent som i höstas kunde vi läsa i media att nästan alla unga som dömts för gängrelaterade brott och mord under de senaste fem åren har utretts av socialtjänsten. Socialtjänsten berättat att det finns för få tvingande verktyg utöver LUV – omhändertagande genom lagen om vård av unga. Det råder ständiga effektiviseringar och besparingar, och personalomsättningen på socialtjänstens kontor runt om i landet är hög. Läget beskrivs sedan länge vara akut. Den politiska diskussionen handlar ofta om fler poliser, hårdare straff och avskaffande av ungdoms- och mängdrabatter, men det nämns allt för sällan att förebyggande arbete också krävs. Förebyggande arbete är avgörande att vända den negativa trend gängkriminalitetstår för. Hårdare straff och flera poliser samtidigt som man ålägger polisen besparingar är en ekvation som inte går ihop, och reaktiva reaktioner har sällan lika långtgående effekt som proaktiva, förebyggande arbete. Forskning visar på olika faktorer som samverkar och ökar risken för våld och gängkriminalitet bland annat hos unga människor. De mest centrala riskfaktorerna för ett aggressivt och kriminellt beteende bland unga är svåra uppväxtförhållanden, problem med impulsivitet och inlärning, negativa känslotillstånd och hopplöshet, drogmissbruk och svårigheter med mentalisering och empati. Inga av dessa faktorer leder i sig själv till kriminellt beteende utan det handlar om att var och en ökar risken särskilt om det råder brist på skyddande faktorer. Väl fungerande förskola, skola, MVC, BVC, vård, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri skulle fånga upp otaliga av dessa barn vars liv leder till kriminalitet.

Socialtjänsten rapporterar årligen om överbelastning och växande befolkning vars fall läggs på handläggarnas bord, samtidigt som resurser till socialtjänsten blir allt mindre men kraven på bra resultat är och förblir desamma. Fallen som möter handläggarna blir allt mer komplexa och omfattande. De som arbetar inom socialtjänst, skola, vård eller andra organisationer som arbetar med barn behöver betydligt mer kunskap för att kunna anpassa sina organisationer och sitt arbete efter samhällsutvecklingen. De behöver ett kunskapslyft för att förstå och möta de behov barn och unga med kriminellt beteende har. När socialtjänst, skola, vård och psykiatri och andra instanser brister gängkriminella och unga gängkriminella får de större spelrum i det offentliga rummet, värvar fler medlemmar och kostar samhället än mer resurser, inte bara ekonomiskt kapital utan mänskligt kapital. Växande gängkriminalitet är det yttersta tecknet på att landet sviker sina barn. Alla runt omkring får betala priset. Förskolor ska inte behöva göra om sina lekrum till panic rooms.

SÅHÄR ARBETAR POLISEN VID PÅGÅENDE DÖDLIGT VÅLD
PDV är situationer som exempelvis ett terroristattentat eller en skolskjutning och som utmärks av en gärningsman som inte går att förhandla med och som inte kommer sluta, förrän han blir stoppad.
Efter skolattentaten i finska Jokela 2007 och Kauhajoki 2008 började svensk polis ändra taktik och utbildning i pågående dödligt våld, PDV, rullades ut över alla poliser i yttre tjänst.
PDV är extremt våldsamma händelser, de går ofta väldigt fort och ett attentat tar omkring 15 minuter. Man räknar med att någon skadas eller dödas i genomsnitt var 15:e sekund, därför ska polisen inte längre spärra av, frysa läget och invänta förstärkning utan prio ett är att den patrull som är först på plats ska göra allt för att stoppa gärningsmannen, även om det innebär att kliva över svårt skadade som vädjar för sina liv.
Efter skolattacken i Trollhättan hösten 2015 började svenska skolor, och senare även förskolor, köpa in anpassade PDV-utbildningar som tagits fram av säkerhetsföretag.
Källa: Dagens Nyheter

Länkar:
► Aftonbladet – Efter attacken: Låsta skolor och passersystem
► Aftonbladet – Poliserna som stoppade Anton Lundin Pettersson berättar
► Akademikerförbundet SSR – Gängkriminaliteten kräver en rustad socialtjänst och en sammanhållen politik
► Aftonbladet – Teorin efter skottdådet vid skolan i Eskilstuna: Lurades in i knarkfälla
► Dagens Nyheter – Skjutningar nära skolor: Lekrum blir ”panic room” när barn förbereds på våld
► Dagens Nyheter – Skolor saknar centrala riktlinjer för krisberedskap
► Dagens Nyheter – Studio DN den 17 november: Gängvåldet: hur bemöter skolorna risken för skjutningar?
► Dagens Nyheter – Skolattacken i Eslöv: ”Jag skriker det gör jävligt ont att bli skjuten”
► Dagens Nyheter – Skolattacken i Eslöv rubriceras som hatbrott – ”mycket högt straffvärde”
► Dagens Nyheter – 15-åringen livesände skolattacken i Eslöv – hotade att skjuta polisen
► Dagens Nyheter – Elev: ”Varje gång jag blundar ser jag killen med kniv”
► Dagens Nyheter – DN granskar: Fyra av tio skjutningar sker nära förskolor och skolor
► Dagens Nyheter – Man anhållen för mordet i Flemingsberg
► Dagens Nyheter – Stockholm testar modell från Island för att stödja barn som bevittnar våld i hemmet
► Dagens Nyheter – En första linjens socialtjänst kan stoppa kriminella gäng
► Dagens Nyheter – Enbart hårdare straff stoppar inte kriminella gäng
► Dagens Nyheter – Socialtjänsten kan aldrig stoppa kriminella gäng
► Expressen – Trollhättanrektorn: ”Försök tänka klart”
► Expressen – Gängledare skjuten i huvudet vid grundskola i Huddinge
► GT – Hon tog bild på skolmördaren
► Läraren – Rektorn fem år efter Kronan-attacken: ”Läroplanen handbok i integration”
► Läraren – Experten avråder från krisgrupper efter trauma
► Polisen – Händelsen på skolan Kronan i Trollhättan – Utvärdering av polisens insats – 2016-03-18
► Polisen – Utsatta områden – polisens arbete
► Polisen – En nationell översikt av kriminella nätverk med stor påverkan i lokalsamhället
► Sveriges Radio – Många unga som dömts för mord utredda av socialen innan brottet
► Sveriges Radio – Ungdomarna och morden – när insatserna inte hjälper
► Sveriges Radio – Kaliber i P1 granskar unga som dömts för mord
► SVT Nyheter – Skolchefen efter skjutningen: ”Har dessvärre tänkt en längre tid att sådant här kan hända”
► SVT Nyheter – En skadad efter skottlossning vid skola i Eskilstuna
► SVT Nyheter – Hassan brukar nattvandra i Fröslunda: ”Det måste göras något”
► SVT Nyheter – Sonen såg de skadade barnen – nu pratar han inte
► SVT Nyheter – Två barn skadade efter skjutning i södra Stockholm
► SVT Nyheter – ”Vågar inte låta barnen vara ute ensamma nu”