Ny lag för barnfridsbrott träder i kraft

ÄNTLIGEN träder nya lagen barnfridsbrott i kraft! En viktig lag som stärker barns rättigheter och barns rätt till skydd.

Att barn tar allvarligt skada av att bevittna alla former av våld vet vi sedan länge men fram till nu har vår lagstiftning inte skyddat dessa barn. Barnfridsbrottet innebär att det nu är ett brott att utsätta barn för att bevittna vålds-och sexualbrott mot närstående. Ofta handlar det om föräldrars våld mot varandra men brottet omfattar också andra närstående än föräldrar såsom styvföräldrar, syskon, styvsyskon, mor- och farföräldrar etc. Barnet betraktas som brottsoffer, får målsägandestatus och har därmed rätt till ett eget juridiskt biträde.

Bevittna betyder att barnet ska ha sett eller hört den brottsliga gärningen, bla våld, övergrepp, hotfulla beteenden, uttalanden eller tonlägen. Barnet måste inte befinna sig i det rum där brottet begås utan det räcker med att barnet har hört vad som händer.

Nu fortsätter kampen för att stärka barns skydd och rättigheter i vårdnadsprocesser men detta är ett steg i rätt riktning.

Skrivet av: Jessica Ivarsson, ordförande Brinn för Barnen


Barnfridsbrott är en brottsrubricering med grund i Barnkonventionen och är nu infört i brottsbalken. Genom den nya lag som riksdagen röstat igenom kommer barn som bevittnar våld inom familjen få starkare skydd. Den nya lagen om barnfridsbrott trädde i kraft 1 juli 2021 innebär att det blir straffbart att låta barn bli vittne till brott i nära relation, brott såsom vålds- och sexualbrott. Ett barn som bevittnar våld i nära relation räknas som ett brottsoffer.

– Detta kan innebära att fler relationsmisshandlar går till åtal, säger Per-Erik Rinsell, chefsåklagare i åklagarkammaren i Borås.

När ett barn blir vittne till ett brott inom nära relation blir hen nu en målsägande som har rättigheter till både målsägandebiträde och skadestånd, något barn inte haft innan lagen trädde i kraft.

– Forskning visar att barn, fysiskt som psykiskt, tar skada av att bevittna våld, och därför är den här lagen viktig, säger polisen Daniel Bixo.

Syftet med lagen är att stärka rättssäkerheten för barn och att ge dem bättre möjlighet att få upprättelse. Barnet självt behöver inte ha varit utsatt för våld för att bli betraktat som våldsoffer och personen i relationen som utövat brott inför ett barn kommer att kunna straffas för barnfridsbrott med fängelse i minst nio månader upp till fyra år. Barnet som bevittnat våld i nära relation kommer att ha rätt till skadestånd likt alla andra målsägare som utsätts för brott.

För polisen kommer denna lagändring bland annat innebära att arbetssätt och rutiner ses över. Vid ett larm om misstänkt våld i en familj behöver de ingripande poliserna nu tala även med barn om vad som hänt som en del i förhör som utförs på plats. Detta kommer även att innebära att polis behöver vidareutbildas med särskild inriktning på förhörsteknik med barn. Förhör med barn är inte samma sak som att förhöra vuxna och kräver anpassade metoder:

– Det behövs personal med bra kompetens och inte minst speciella förhörsrum som ger en bekväm känsla som inte är lika kalla och ogästvänliga som de vanliga förhörsrummen på polisstationen, säger Per-Erik Rinsell, chefsåklagare i åklagarkammaren i Borås.

Lagen kommer även att innebära att fler personer förhörs i samband med brottsplats, och att fler fall om brott i nära relationer kommer att redovisas för åklagare. För att stärka barnens ställning generellt utvidgas även uppdraget för den som är särskild företrädare för barn enligt lagen om särskild företrädare för barn.

– I stort sett alla vid Polisen kommer på ett eller annat sätt att komma i kontakt med Barnfridsbrottet, från regionledningscentralen eller polisens kontaktcenter till första patrull på plats och slutligen brottsutredare, säger Daniel Bixo tillförordnad gruppchef för Brott i nära relation i Polisområde Jämtland till Polisen

Barn som bevittnar våld i nära relation kommer att betraktas som målsägande:

– Även små barn betraktas som offer och eftersom polisen vanligtvis inte hör barn under tre år, så kommer man att få göra en så kallad rimlighetsbedömning om vad de har uppfattat, säger Per-Erik Rinsell, chefsåklagare på Åklagarkammaren i Borås.

Barnkonventionens artikel 19 slår fast att alla barn har rätt till att skyddas från alla former av fysiskt och fysiskt våld är det samhället ansvar att se till att denna grundläggande princip efterföljs. De som arbetar med våldsutsatta barn står därför nu inför nya utmaningar i samband med att barnfridsbrottet blir svensk lag. Det kommer bland annat innebära att rättsväsendet behöver kunna möta en ny grupp brottsoffer, barn som bevittnat våld, på bästa möjliga sätt.

Fn-s barnrättskommitté fastslår att det är fysiskt och psykiskt våld att bevittna våld mellan närstående och att det får allvarliga negativa konsekvenser för barns välmående och utveckling, både på kort och lång sikt. Ett levnadsförhållande som innehåller våld löper även större risk att stå för utsatta situationer, försummelse och olika former av övergrepp mot barnet som befinner sig i det. Fler än 200 000 barn i Sverige lever i hem där det förekommer olika former av våld och att som barn bevittna våld inom familjen kan ha förödande konsekvenser för individen, speciellt i ung ålder.

– Alltför många barn tvingas att växa upp med att se eller höra en förälder slå eller hota den andre föräldern. Det är inte acceptabelt och ett problem som vi måste göra något åt, säger justitie- och migrationsministern Morgan Johansson.

På kort tid har vi haft fem kvinnomord i Sverige som har satt våld i nära relationer i fokus, och ur fokus står det barn som ofta blir vittnen till dessa brott. Barn är oftast de som osynliggörs i debatten om våld i hemmet och ämnet psykisk barnhälsa än mer. Under år 2017 dog minst 854 kvinnor efter våld i nära relation i 16 EU-länder och beräknas stiga för varje år. Redan 2014 gjordes en unik undersökning som visar att var tredje kvinna i EU utsatts för någon form av sexuellt våld sedan de var 15 år gamla. En av tio uppgav att de blivit utsatta för sexuellt våld och 22 procent hade någon gång utsatts för våld av sin partner – men hela 67 procent uppgav att de inte polisanmält brottet. I många av dessa fall finns det ett eller flera barn som lever med den utsatta kvinnan och bevittnar våld som sker.

När berättar ett barn om vad det sett?
Forskning visar att barn som varit utsatta för våld eller bevittnat våld i närstående relation tenderar att vänta länge med att avslöja vad de har varit med om och att än färre barn väljer att berätta i ett polisförhör. Som orsak till detta ser man att barnets beroendeställning och starka känsloband till sina familjemedlemmar ofta är orsaken till att de håller inne med vad de har varit med om. Barn som bevittnat eller erfarit våld i olika former har uttryckt oro om att inte bli tagna på allvar om de skulle berätta och tror inte att deras vittnesmål ska göra någon skillnad. Löften, hot och mutor från förövarens sida tros spela en stor roll. Även oro över att den våldsamma situationen ska eskalera om barnet berättar spelar sin roll i om barnet vågar berätta eller ej. Det är avgörande för vittnesmål från barnets sida att utredaren eller personen som försöker få barnet att tala har rätt kunskap och miljö kring sig för att barnet ska börja tala och förtro sig om vad gärningsmannen har gjort.

Hur ser vittnesmål från unga barn ut?
Forskning visar att barn i ålder 3 till 4 år kan ge korta korrekta vittnesmål om händelser som ligger nära i tid. Vittnesmål utvecklas ju äldre barnet blir. Även här spelar god kontakt med barnet in och därtill att samtalsklimatet förhöret förs i är av stor vikt för att barnet ska berätta vad det har varit med om. Oavsett ålder på barnet, ger öppna frågor bättre svarsresultat . Barnet känner sig mer självständiga att kunna berätta sina minnen. Öppna frågor som ger möjlighet till självsständigt berättange gör även att barnen känner sig hörda och blir tryggare med att delge sig av vad de vet. Stängda frågor leder ofta till att barnet känner att det kan svara fel och att det kan ha negativa konsekvenser för barnet. En rädsla uppstår. Enligt forskning tenderar våra minnen att fungera som en videokamera och när ytterligare information presenteras, som exempelvis i en stängt formulerad fråga, påverkar det vår minnesbild och kan ge felaktig svarsinformation.

Minnespsykologisk forskning visar att om ett barn bor i en hemmiljö där våld sker vid upprepade tillfällen har barnet svårare att minnas specifika detaljer vid ett tillfälle och får då svårigheter att vittna om vad som har hänt. Det blir lättare för ett barn att vittna med öppna frågor såsom: – Hur brukar det vara? – Är där någon specifik händelse som du kommer ihåg? 

Ska jag göra en orosanmälan?
För barn och unga som far illa kan en orosanmälan vara avgörande för att få en positiv förändring. Här hittar du frågor och svar kring orosanmälningar:
– ringer du 112 och ber att få prata med Socialjouren
– fyll i och skicka in en orosanmälan

Skrivet av: Anna Troedsson – Brinn för barnen

Länkar:
► Bulletin Nyhetsbrev – Ny lag om barnfridsbrott träder snart i kraft
► GP – Ny lag ska skydda barn som bevittnar våld i nära relationer
► HN – Ny lag om barnfridsbrott gör barnens röster starkare
► Polisen – Fler barnförhör med ny lag
► Regeringskansliet – Regeringen vill göra det straffbart att utsätta barn för att bevittna brott
► Sveriges riksdag – Barn som bevittnar brott
► svt NYHETER – Här är nya lagarna som träder i kraft 1 juli
► svt NYHETER – Här är alla de nya lagarna 2021

Ämnesrelaterade länkar:
► svt NYHETER – Relationsvåldet skördade över 800 liv på ett år
GP – Fler män ska få kontaktförbud och fotboja
GP – Regeringen: Skärp straff för kvinnofridskränkning
GP – Kristina blev ekonomiskt beroende av mannen som slog henne

Fakta:
Barnfridsbrottet – den nya lagen
Det blir straffbart att utsätta ett barn för att se eller höra vissa brottsliga gärningar, såsom vålds- och sexualbrott, i en nära relation.
Straffet blir fängelse i upp till två år, vid grovt brott fängelse i lägst nio månader och högst fyra år. Särskild straffskala för ringa brott.
Den särskilda rätt till brottsskadeersättning som funnits för barn som bevittnat brott ersätts med samma rätt till skadestånd som alla andra barn som utsätts för brott har.
Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2021.
Källa: Justitiedepartementet

Kommande lagändring:
Förebyggande av våld i nära relationer
Ändring: Socialtjänstlagen (2001:453), offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), patientsäkerhetslagen (2010:659), hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), socialtjänstförordningen (2001:937)
Beslutsunderlag: Prop. 2020/21:163 Förebyggande av våld i nära relationer
SFS: 2021:645-649
Ikraftträdande: 1 augusti 2021
Det införs en bestämmelse i socialtjänstlagen som innebär att socialnämnden ska verka för att personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende.
Bestämmelser införs även i hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen om att särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med utsätter barnet eller en närstående för våld eller andra övergrepp. Det införs dessutom en bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som gör det möjligt för socialtjänsten och hälso- och sjukvården att under vissa förutsättningar lämna uppgifter till Polismyndigheten för att förhindra ett allvarligare vålds- frids- eller sexualbrott.